Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den.
Genesis 2:15
Vi har tidigare tolkat Eden som en överflödets plats. Jag undrar dock om just ordet överflöd är en lämplig beskrivning. En rimlig tolkning är att överflöd saknar betydelse i Eden. Att vara i Edens lustgård innebär att vara nöjd, tillfredsställd. Det handlar dock inte om en tillbakalutad liknöjdhet, men en nöjdhet som befinner sig i ett motsatsförhållande till rastlös hunger. Adam ligger inte och dåsar under ett träd och äter frukt hela dagarna. Han har uppgifter att sköta, han håller efter Guds trädgård. Å andra sidan behöver heller inte Adam bekymra sig för vad han ska äta nästkommande dag. Han är trygg med att hans skapare tillhandahåller det som är nödvändigt. Detta är inte ett överflöd utan ett jämnt och ständigt pågående flöde.
Den paradisiska nöjdheten är ett sinnestillstånd som jag tror det är omöjligt för människan att hitta tillbaka till. Mycket vill ha mer. Gräset är alltid grönare på andra sidan. När man har mycket kan man se till att detta mycket ackumuleras och blir ännu mer. Om du har begränsade resurser måste du spara för att ha till senare. När det inte finns ett jämnt flöde så är man tvungen att lagra, att skapa ett överflöd.
När himmel och jord har skapats och trädgården har anlagts i Eden så får vi veta att det också existerar länder utanför Eden och delvis också något om deras tillgångar och egenskaper. Det land som beskrivs tydligast är Havila som floden Pishon flyter igenom. I Havila finns det fint guld, Bdelliumharts och onyxsten. Ingen av Havilas naturtillgångar har nämnts tidigare och rimligen är det tillgångar som inte existerar i Eden, eller som saknar betydelse och relevans där. Guds egen trädgård är påtagligt befriad från guld och ädelsten. Eftersom det finns ett jämnt flöde behöver det inte finnas något överflöd. Ting som framförallt bär på ett förhandlat värde vars främsta egenskap är att underlätta byteshandel saknar betydelse i Eden eftersom det inte finns någon mening i att lagra eller ackumulera värden när allt man behöver redan finns.
Detta reser frågor om hur tiden uppfattades i Eden. Eftersom Gud skapade dag och natt så existerar det i Eden åtminstone en cyklisk tid, men det är inte lika självklart att det existerar en linjär tidsuppfattning med historisk tid och framtid. Med ett ständigt pågående flöde behövs det rimligtvis inte en planering som sträcker sig bortom dagens slut, eller som mest fram till nästa vilodag. Detta skiljer Eden från Havila. Guld och onyxsten är tecken på ett monetärt system och ett monetärt system förutsätter en linjär tidsuppfattning.
/Joel
